Jag kränker!

Idag är det poppis att som cyklist kränka andra cyklister. Hur gör man det? Det är enkelt. Gör något extraordinärt på cykeln så kränker du alla andra cyklister i din närhet.

Det kan handla om att ta en skyltspurt eller att vara först uppe på krönet på en backe.

Kränker jag cyklister? Hela tiden, så ofta jag kan. Varför ska man annars cykla om inte för att kränka andra?

Skulle någon kränka flera personer samtidigt uppstår en sk kränkfest. Med en måtta ödmjukhet kan den som kränker på det viset bli beundrad, med brist på ödmjukhet kan man istället bli avskydd. Gränsen är hårfin.

Idag höll jag på att bli ordentligt kränkt av en spanjor. Med kränkt i denna instans menar jag påkörd och med spanjor menar jag tjock gubbe i bil. Utan att titta sig för kör han rätt ut i gatan och med en hårsmån missar vi varandra.

Jag å min sida kränkte honom med allsköns svenska profaniteter och efter 100 meter fick jag stopp på cykeln och väntade in honom så jag kunde spy mer galla över honom. Då rycker han kränkande på axlarna i en spansk "jag har inte gjort nåt fel"-gest.

Får jag syn på honom igen kommer min högerfot ta mig f*n att kränka hans arsle.

Vad har du i handen?

När du kör spinning och du känner hur du börjar bli trött, mjölksyran bränner som eld i låren och pulsen sticker iväg långt över tröskel. Då finns det bara en sak att göra. Släpp styret med högerhanden... och knyt näven!

Håll den knuten under en stund och fundera på vad det är du håller i handen.

Jag vet precis vad det är.

Årets vasalopp vanns av Jörgen Brink som inför upploppet låg på 98% av maxpuls. Det han använde för att därifrån öka, spurta och till slut segra, det är det du håller i handen.

Tänk dig Lance Armstrong som blickar bakåt på en förtvivlad Jan Ullrich som inte orkar gå med uppför Alpe D'Huez 2001. Vad tror du Lance hade i sin hand? Vad tror du den här tjejen hade i sin? http://goo.gl/fsZBiU

Samma sak som du håller i. Håll fast vid det hårt och släpp inte taget!

Alla överlevde!

Idag körde jag 3 timmar spinning. De två första utgjordes av normala pass, den tredje timmen var lite speciell.

Campushallen körde uttagningar för nya instruktörer och jag var en av fyra aspiranter. Det gick väl sådär kan jag säga. Det enda jag med säkerhet levererade var mjölksyra, vilket Stefan, en av de redan befintliga instruktörerna, fick erfara. Hehe!

Robban, som var där i egenskap av publik, uttalade sina farhågor om att jag kommer att köra alldeles för hårda pass om jag nu skulle bli instruktör. Förmodligen har han rätt. Förmodligen skulle jag skrämma bort alla deltagare. Förmodligen skulle jag bli lite besviken på mig själv om jag inte gjorde det...

Vi får väl se hur det går. Juryn ska överlägga i en till två veckor vilket innebär att beskedet kommer när jag är på Mallis.